Avtalsbrott

Avtalsbrott eller kontraktsbrott som det också heter är när en viss prestation som två eller fler parter kommit överens om uteblivit. Konsekvensen kan bland annat bli prisavdrag eller skadestånd.

I denna artikel berättar vi vad avtalsbrott är, vilka påföljderna kan bli, när det kan bli aktuellt med skadestånd och vad man kan göra för att få motparten att leva upp till avtalet.

Kontakta oss idag ifall du vill att en av våra jurister hjälper dig med frågor som rör avtal och kontraktsbrott.

Läs mer
Kontakta oss

Vad är avtalsbrott?

Avtalsbrott, även kallat kontraktsbrott, är när en part inte presterar i enighet med ett avtal som ingåtts med en eller flera andra parter.

Det är en mycket generell term som används i många situationer. Det kan till exempel handla om brott av köpeavtal, konsultavtal, aktieägaravtal, hyresavtal, licensavtal och så vidare.

Exempelvis kan det vara ett kontraktbrott om du har beställt en vara som inte blivit levererad eller att leveransen är felaktig. Eller om din affärspartner inte lever upp till sin del av ert kompanjonsavtal.

Gemensamt för alla avtalsbrott är att konsekvenserna är av ekonomisk karaktär.

Avtalsbrott i ett nötskal

Avtal är bindande och ska hållas – ”pacta sunt servanda” som det heter på latin.

Avtal är endast bindande för avtalsparterna – aldrig för tredje person.

Avtalsbrott är när det förekommer en utebliven, felaktig eller försenad prestation i förhållande vad som står i avtalet.

Skadan ska generellt sett vara av ekonomisk karaktär.

Kontraktsbrott kan få konsekvenser – men aldrig straffrättsliga.

Vanligaste påföljder vid avtalsbrott:

  • Skadestånd
  • Prisavdrag
  • Hävning av avtalet
  • Innehållen prestation

Det är bäst om avtalet anger konsekvenserna vid avtalsbrott, exempelvis vite eller skadestånd.

Stämning i domstol är en möjlig utväg om du och din motpart inte kan komma överens.

Hur gör man vid avtalsbrott?

Anser du att du blivit utsatt för ett kontraktsbrott är första steget att reklamera felet och göra motparten uppmärksam på att det kan vara fråga om avtalsbrott.

Så här kan det gå till:

  1. Reklamera: Börja med att reklamera felet utan så kallat oskäligt uppehåll. Vad som är ”oskäligt uppehåll” beror bland annat på hur allvarligt felet är, om du som drabbats behövt tid för att bedöma läget, om det finns giltig ursäkt att dröja med reklamationen med mera. För att göra det enkelt –reklamera så snart som möjligt. Om du inte reklamerar förlorar du rätten att göra eventuella påföljder gällande.
  2. Motparten svarar: Ofta försöker motparten korrigera misstaget. Det kanske handlar om att leverera en vara som inte levererats eller att slutföra arbetet under en tilläggstid. 
  3. Du kan ha rätt till ersättning: Även om motparten rättar sitt fel kan du ha rätt till skadestånd och/eller prisavdrag. Gör du anspråk på detta ska du påpeka det för motparten så att hen har möjlighet att göra rätt för sig eller bestrida kravet.
  4. Är du inte nöjd? Ta eventuellt till rättsliga påföljder: Är du inte nöjd med korrigeringen och inte fått den ersättning som du krävt enligt avtalet kan du överväga att inleda en rättslig process. Konkret innebär det att du stämmer din motpart i domstol. Tänk dock på att det kan vara en krävande process. Överväg om skadan kan motivera detta.

Behövs en jurist för att reklamera ett avtalsbrott?

Är avtalsbrottet av stor ekonomisk betydelse för dig eller ditt företag är det en god rutin att redan i samband med den skriftliga reklamationen nämna att du återkommer med vilka rättsliga påföljder du vill åberopa.

Du kan själv göra reklamationen men vi rekommenderar att du anlitar en företagsjurist för att formulera vilka skäl du har och vilka påföljder som kan bli gällande. Dessa kan nämligen vara svåra att ändra senare.

Eftersom avtalsbrott inte kan få straffrättsliga konsekvenser behöver du inte göra någon polisanmälan. Om du däremot misstänker att motparten gjort sig skyldig till bedrägeri eller ekobrott bör du anmäla det hos Polisen.

När har man rätt att rätta eget avtalsbrott?

Den som brutit mot ett avtal har rätt att åtgärda misstaget (på egen bekostnad) under vissa omständigheter:

  • En rättelse är lämplig åtgärd med avseende på motpartens intressen och behov.
  • Motparten saknar rimlig anledning att vägra korrigering av misstaget. 
  • Omfattningen av avtalsbrottet är inte så stor att motparten har rätt att häva avtalet
  • Den som begått kontraktsbrottet berättar ”utan skäligt uppehåll” när och hur rättning kommer att ske

Medan den felande parten åtgärdar sitt misstag har den andra parten rätt att inte fullfölja sin del av avtalet.

När kan man åberopa kontraktsbrott?

För att det ska bli aktuellt med skadestånd eller andra påföljder får det inte finnas något ursäktligt skäl för avtalsbrott. Har kontraktsbrottet ägt rum avsiktligt eller på grund av oförsiktighet anses det vara ett giltigt skäl.

Däremot kan man inte hävda att motparten gjort sig skyldig till avtalsbrott om:

  • Det beror på ens eget beteende, till exempel att information undanhållits
  • Man själv inte levt upp till avtalet
  • Annat som man själv är ansvarig för, exempelvis inte gett tillgång till plats vilket krävs för att avtalet ska kunna uppfyllas

Hur vet man om avtalet brutits?

I de flesta fall är det uppenbart när det är fråga om ett avtalsbrott. Du kanske har beställt något som inte levererats eller hantverkarna har inte ens hunnit halvvägs genom arbetet när avtalad tid löpt ut.

Andra gånger är det svårare att avgöra, speciellt om det inte finns något skriftligt avtal. Motparten kan hävda att det är en tolkningsfråga, att ni missuppfattat varandra eller att det rör sig om ”detaljer”.

Upplever du att du råkat ut för kontraktsbrott är det viktigt att du reklamerar det skriftligen och är så tydlig som möjligt. Sedan är det upp till motparten att svara genom att korrigera det som du upplever är ett misstag, eventuellt ersätta dig för skadan eller bestrida din reklamation.

Påföljder vid avtalsbrott

Om du har blivit utsatt för kontraktsbrott är utgångspunkten att du har rätt till en ekonomisk ersättning från din motpart motsvarande vad du hade fått om något avtalsbrott inte begåtts.

I de flesta fall kan man endast få ersättning för skador av ekonomisk karaktär.

De vanligaste påföljderna är:

  • Skadestånd
  • Prisavdrag
  • Hävning av avtalet
  • Innehållen prestation

Även om motparten tagit på sig att rätta misstaget och lyckas avhjälpa avtalsbrottet kan den som blivit drabbad kräva prisavdrag eller rent av skadestånd.

Skadestånd vid avtalsbrott

Utgångspunkten för skadestånd är att den skadelidande parten ska hamna i samma ekonomiska situation som om inget avtalsbrott skett. 

Domstolar anses dock generellt sett vara dåliga på att bestämma skadestånd vid avtalsbrott. Därför är det viktigt att definiera påföljderna av kontraktsbrott i själva kontraktet. Då blir det tydligt för såväl de som ingår avtalet som för domstolen vid en eventuell tvist.

Force majeure

Det går att ange i ett avtal under vilka omständigheter skadestånd inte kan bli aktuellt. Det är vanligt att ha med en så kallad force majeure-klausul.

Till exempel kan en sådan klausul gälla att ingen ersättning utgår vid kontraktsbrott som orsakats till följd av exempelvis krig, naturkatastrof, kärnkraftsolycka eller generalstrejk.

Det är upp till avtalsparterna att ange när skadestånd gäller eller inte gäller, så länge som det inte strider mot svensk lag.

Avtalshävning

Vid väsentligt avtalsbrott har varje part rätt att häva avtalet. Hävning innebär att avtalet upphör och att motparten inte har möjlighet att korrigera sitt misstag.

En avtalshävning gäller från det att hävningsförklaringen kommunicerats till den andre parten. Givet att kontraktsbrottet är väsentligt behöver ingen hänsyn tas till eventuell uppsägningstid.

Vill du häva ett avtal meddelar du det till din motpart och anger varför du vill häva avtalet. Vi rekommenderar att du gör detta skriftligen ifall det blir en tvist i domstol. Var så tydlig och konkret som möjligt.

Varför är avtalsrätt så invecklad?

Avtalsrätten kan uppfattas som svårtillgänglig för allmänheten. Inte minst på grund av att det i mångt och mycket saknas lagtext. Den senaste versionen av avtalslagen är från 1915. Denna lag anger exempelvis inget om just avtalsbrott.

Däremot finns lagar som rör specifika situationer och så finns det prejudikat och juridisk litteratur (doktrin) som fungerar som svag rättskälla. På grund av denna komplexitet är den kunskap och erfarenhet som en jurist har inom avtalsrätt ovärderlig.

Anlita en jurist vid kontraktsbrott

Har du råkat ut för ett avtalsbrott eller har du blivit anklagad för att ha brutit mot ett kontrakt? Anlita en jurist med specialisering på avtalsrätt. Med rätt hjälp ökar du dina chanser att få din motpart att lyssna – eller vinna ett rättsärende i domstol om det behövs.

Ja, jag vill bli kontaktad av en jurist och få hjälp med frågor kring avtalsbrott