Arvsrätt – så fördelas arv
När någon dör fördelas den avlidnes arv i det som kallas för arvskifte. Hur tillgångarna ska fördelas kallas för arvsrätt. Den omfattar hur kvarlåtenskapen ska delas upp enligt den så kallade legala arvsordningen och eventuellt testamente.
I denna artikel tittar vi först på reglerna kring vilka som ärver enligt ärvdabalken. Här tittar vi också på vad som gäller om det finns testamente.
Därefter gör vi en översiktlig genomgång av det praktiska efter ett dödsfall – boutredning, bouppteckning, eventuell bodelning och slutligen arvskifte.
Slutligen berättar vi vad som gäller vid arvstvist och hur du kan få hjälp av en advokat. Kontakta oss ifall du vill få kontakt med en idag!
Vem ärver? – Detta händer med arv enligt arvsordningen
Det är arvsordningen enligt ärvdabalken som avgör vem som ärver när någon går bort. Ärvdabalken är den lag som reglerar arvsrätten i Sverige.
Vem som ärver beror på om den avlidne var gift eller inte, om eventuella barn är gemensamma eller särkullbarn och huruvida det finns ett testamente eller inte.
Det kan verka invecklat men vi ska försöka göra det enkelt och gå igenom olika scenarios – välj det som stämmer in i er situation:
Dödsfall och arv – steg för steg
- När någon dör ska de efterlevande sköta dödsboet. Det är benämningen för en avlidnes tillgångar och skulder.
- Ansvariga för dödsboet kallas för dödsbodelägare och de är: Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (någon som ska få del eller hela arvet enligt testamente). Ifall det inte finns någon som har arvsrätt blir Allmänna Arvsfonden dödsbodelägare.
- Ifall dödsbodelägarna inte kan komma överens, inte har möjlighet att ta hand om dödsboet, ifall dödsboet är komplext eller omfattande eller om det finns andra skäl går det att ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten.
- Dödsbodelägarna eller boutredningsmannen går igenom dödsboet och sammanställer tillgångar och skulder skriftligen. Detta kallas för bouppteckning. Den får göras senast tre månader efter dödsfallet. Sedan ska sammanfattningen skickas in till Skatteverket inom en månad.
- Ibland behövs en bodelning i samband med bouppteckningen. Så är fallet om det handlar om ett gift par och det finns giftorättsgods (det vill säga inte enbart enskild egendom). Så är det också i ett samboförhållande om den efterlevande sambon begär det i samband med bouppteckningen. Dödsbodelägarna kan göra bodelningen om de är överens. Annars kan tingsrätten utse en bodelningsman (bodelningsförrättare).
- Efter att bouppteckningen (och eventuell bodelning) är klar ska arvet fördelas. Detta kallas för arvskifte. Här fördelas kvarlåtenskapen enligt arvsordningen och eventuellt testamente (vi beskriver detta i detalj här, i början av artikeln). Dödsbodelägarna upprättar och undertecknar en handling som klargör för arvsskiftet. Ifall dödsbodelägarna inte är överens kan tingsrätten utse en skiftesman. Har en boutredningsman redan anlitats kan samma person också skifta boet som det heter, det vill säga fungera som skiftesman. Finns testamentsexekutor angivet i ett testamente blir denne skiftesman automatiskt.
Arvstvist – orsaker & lösningar
Det är tyvärr inte helt ovanligt att en arvstvist uppstår efter att någon gått bort. Ofta är det syskon som inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas.
Varför uppstår arvstvist?
Arvstvister uppstår ofta på grund av okunskap om vilka regler som gäller. En del upplever att vissa arvingar stressar på för att få det ”överstökat” vilket kan göra att en känsla av osäkerhet smyger sig på. Ofta är kärnan att någon upplever sig orättvist behandlad. Det kan också vara mycket känslor inblandade efter att någon precis avlidit vilket inte gör saken lättare.
Det finns ett antal situationer då tvist är extra vanligt:
- Otydligt testamente – kan tolkas på flera sätt.
- Oklarheter kring testamentets giltighet och om det lever upp till formkraven.
- Någon av arvingarna känner sig missgynnad.
- En av arvingarna hävdar att den avlidne muntligen lovat en viss egendom.
- Osäkerhet kring värderingen av fastigheter, onoterade aktier, antikviteter och annat.
- Testamentet ger den avlidnes barn olika mycket i arv vilket väcker känslor och kan leda till att de som känner sig missgynnade blir extra noggranna i hur övrigt arv fördelas.
- Den avlidne hade en ny make och konflikt uppstår med barnen.
- När det finns egendom av extra högt värde, exempelvis en familjegård eller annan fastighet. Förutom det höga värdet kan vissa även önska att egendomen ska stanna i släkten.
8 tips för att undvika arvstvist
Det finns flera saker att göra för att undvika eller minska risken för arvstvist. Vi kan dela upp det i saker att göra i förväg och saker man kan göra efter dödsfallet.
Förbered för din egen bortgång:
- Skriv gärna testamente för att klargöra vad som gäller. Se till att det är tydligt och fyller alla formkrav, inklusive tar hänsyn till bröstarvingars rätt till laglott.
- Anlita en jurist för att försäkra att testamentet är korrekt så att det rimligen inte uppstår några oklarheter efter din död.
- Förvara testamentet säkert, gärna hos en juristbyrå.
Efter att någon gått bort:
- Ni som är dödsbodelägare bör samlas och gå igenom vad som ska göras. Första steget för att undvika arvstvist är att ni alla är med på vad som ligger framför er.
- Har ni en historik av arvstvister, osämja eller misstro generellt sett är det klokt att redan från början ta hjälp av en boutredningsman från tingsrätten. Det är en neutral person som ansvarar för att upprätta dödsboet.
- Du som individ kan med fördel även kontakta en advokat för att få råd om dina rättigheter, vilka möjligheter som finns och hur du kan agera.
- Det kan också hjälpa om ni tillsammans pratar med en jurist för att få råd om hur ni genomför bouppteckning och arvskifte utan att bli osams.
- Ni som är arvingar kan med fördel komma överens om en strategi för hur sakerna ska fördelas. Det är ofta enklare än att börja diskutera sak för sak. En strategi kan vara att dela upp egendomen i lika delar och sedan dra lott. Därefter kan ni byta enskilda saker med varandra, men då utan att någon ska känna sig tvingad. En annan strategi kan vara att lista allt på ett papper, inklusive överenskommet värde för varje ägodel. Sedan får ni i tur och ordning välja från listan.
Anlita en jurist för hjälp kring arv
Som du märker finns det många saker att ta hänsyn till kring arv och arvskifte. Lagen må vara tydlig, men det är inte sällan det uppstår frågor – och tyvärr också att släktingar blir oense.
Anlita en jurist eller advokat med god erfarenhet inom arvsrätt för att få hjälp med testamente, boutredning, bouppteckning, eventuell bodelning och arvskifte.
På så sätt går det hela snabbare, ni vet att allt går rätt till och ni får möjlighet ställa eventuella frågor till en fackkunnig person, vilket känns tryggt. Dessutom minimerar ni risken för osämja och tvist.
Skulle det finnas risk för arvstvist eller om det faktiskt blir en tvist, kan en advokat reda ut vad som är bäst för just dig i den situation du befinner dig i.